Sverige behöver möta
framtidens VA-behov. Nu.

Ovan jord blomstrar Sverige. I städerna byggs det nytt, befolkningen ökar stadigt. Men under ytan är det annorlunda. Låt oss gå till botten med var vi står och vad vi måste göra. Nu.

Det ser mörkt ut

Våra VA-nät är kraftigt eftersatta. En åldrad infrastruktur, klimatförändringar och förändrade miljökrav bidrar till stora utmaningar för Sveriges kommuner. Vi har halkat efter, och nu behöver hela samhället ta ett gemensamt krafttag för att vi ska kunna skapa rätt förutsättningar för framtidens VA-system.

Idag ligger stort samhällsfokus på nybyggnation och förtätning i de svenska städerna. Om bara 20 år beräknas Stockholm ha haft en befolkningstillväxt på 300 000 personer.

Uppförandet av bostäder sker huvudsakligen på redan bebyggd mark och på höjden, så att vi kan leva tätt inpå varandra.

Men.
De städer som byggs idag kommer att stå i flera hundra år. Och alla som framöver behöver någonstans att bo, behöver också anslutas till VA-nätet. Det medför att allt fler invånare ska dela på samma infrastruktur samtidigt som platsbristen försvårar underhålls- och reparationsarbetet i VA-näten. Situationen är ohållbar.

Spill- och dagvattensystemet domineras idag av betongledningar och keramik från 60-talet och tidigare, en tid då metoden för fogning inte var i närheten av dagens mer effektiva metoder. Det innebär att de betongledningar som saknar den nya typen av fogning har stora inläckage.

Ett ökat inläckage i spillvattenledningar innebär att kommunerna måste rena större mängder vatten och i det långa loppet även investera i nya reningsanläggningar. Det ökar också risken för källaröversvämningar avsevärt.

Utläckage drabbar både dag- och spillvattenledningar. Utläckage från spillvattenledningar ställer oss inför stora utmaningar, med överhängande risk för förorening av grundvattnet.

1,5 % - Andelen av Sveriges BNP som investerats i infrastruktur (transport och kommunikationsinfrastruktur samt värme, el och VA) de senaste åren. Under 1960-talet låg siffran på nästan 4 %.

1 / 4

Det vi inte ser lider vi inte av.
Förrän det är för sent.

Många kommuner arbetar idag med att laga och lappa där läckagen blivit för stora. Det medför lägre kostnader idag, men på lång sikt skulle ett gemensamt krafttag för VA-näten ge oss lägre totalkostnader och en mer hållbar framtid. För att kunna möta ökade kapacitetskrav i framtiden behöver vi börja dimensionera om VA-systemen och närliggande områden.

Det är naturligtvis svårt att utvärdera VA-infrastrukturens status eftersom funktionen löper på friktionsfritt långt nere i marken så länge inget allvarligt händer. Jämför bara med transportsystemet, där brister dagligen upptäcks i form av trafikstörningar och köer. Men bara för att vi inte ser problemet betyder det inte att det inte förekommer. Uteblivna investeringar i grundliga reparationer märks snabbt när läckande avloppsrör gör grundvattnet hälsovådligt och otillräcklig dagvattenhantering leder till översvämningar. Och när skadan väl uppstår, då kan de samhällsekonomiska konsekvenserna bli mycket allvarliga.

0

Förnyelsetakten för de svenska vatten- och VA-näten är idag 240 år. Det är för lång tid…

0

… eftersom den genomsnittliga livslängden för dagvatten-ledningar bara är 100 år …

0

… och en spillvattenledning håller i 80 år. Förnyelsetakten måste öka.

800 miljarder

Så högt är återanskaffningsvärdet på det svenska VA-systemet. Det är lika mycket som statsbudgeten. Om vi inte tar ansvar för att förvalta VA-systemen bra idag, riskerar vi att lämna efterkostnader med skyhög ränta till kommande generationer.

Så här löser vi problemen

Gemensam strategi

Sverige behöver en nationell strategi med utvecklingsplan och klimatanpassningsplan för våra VA-nät. Nödvändiga åtgärder för reinvesteringar, utbyggnad och underhåll måste prioriteras. En reinvestering syftar till återställning av infrastrukturens ursprungliga tillstånd genom utbyte av enheter som nästan eller helt nått sin maximala livslängd. Nyinvesteringar av ledningsinfrastrukturen gäller primärt inte investeringar som ska ersätta det äldre ledningsnätet, utan utbyggnad kopplad till uppförande av nya bostadsområden och dylikt.

Gröna material

Vi måste börja bygga långsiktigt, med hållbara system som är miljöanpassade. Svenska kommuner behöver införa regelverk gällande materialval till VA-näten. För ett miljösmart, hållbart samhälle är betong det givna valet. Betong består av naturliga material som sand, grus, cement och vatten och passar föredömligt som ledningsmaterial i marken. Till skillnad från andra, onaturliga material kan gamla betongrör som inte längre används med fördel lämnas kvar under jord.

Betong – fundamentet
till ett hållbart Sverige

Lång livslängd

VA-system i betong håller i mer än 100 år. Och hållfastheten bara ökar med tiden. Dagens betongrör har utvecklats med nya fogsystem och tätningsmaterial som ökar betongens livslängd ytterligare.

Ett smart miljöval

Betong är naturens material. Grus, sten, cement, vatten och luft. Betongrör ger lägre miljöpåverkan än plastledningar avseende energi, svaveldioxid och kväveoxid.

Ekonomiskt hållbart

Betongrörssystem medför inget eller mycket litet underhållsbehov på många år. Betongens stabilitet gör att rören behåller sin runda form över tid utan risk för svackor och skador vid tung belastning.

Nu behöver Sveriges kommuner få upp ögonen för den utbredda VA-problematiken.

Detta har länge varit ett oprioriterat område i svenska kommuner. Därför saknas det idag riktlinjer, policies och kunskap för att projekten ska utföras med exempelvis optimerad livslängd och minskad miljöpåverkan. Många kommuner kan inte garantera säker dricksvattenförsörjning och avloppsvattenrening som uppfyller ställda krav. Återanskaffningsvärdet för VA-nätet är idag 240 år. Med tanke på att den beräknade livslängden är 100 år för dagvatten- och dricksvattenledningar samt 80 år för spillvattenledningar, står vi inför stora utmaningar. Det vi inte ser lider vi inte av. Men tids nog kommer det ifatt oss. Frågan är bara hur mycket som ska hända innan våra politiker tar tag i frågan.

Per-Olof Nilsson

Starka Betongindustrier

#säkradframtid